Hundpromenad

Jag får mig alltid ett gott skratt när jag är ute & rastar Sally här i parken. På nåt vis lyckas jag alltid möta någorlunda "good-looking"-killar, men det stora minuset är väl att de alltid kommer med en liten vovve, såsom en mops eller chihuahua. Varför liksom? Är det för att visa att det är tjejen som valt hund - tyck synd om mig?
Rätt kul att jag får ett leende tillbaka när jag kommer med en stor, skräckinjagande rottweiler. Sally är verkligen inget farligt monster, tvärtom - hon är snällast i världen! Och Maja har lyckats uppfostra henne till en helt gudomligt lydig hund! Helt underbart att ut & gå med henne! :)



Hur söt får man bli?

Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0