MissWictoria

Jag blev kär i dig för den du var , ingen hade nån aning om vem du var . Jag blev inte kär i dig för att du hade körkort , så jag kunde utnyttja dig , för du hade inte ens det när vi träffades . Inte heller för att du hade snygg bil , heller inte för att dina föräldrar hade lite mer pengar än vi "vanliga Svenssons" , för det hade jag inte nån aning om . Jag blev kär i dig för den du var , men tydligen var det ett misstag . Jag tror jag nog aldrig riktigt insåg vem du var , förrän nu . Nu när jag ser allt från ett annat håll . Du får mig att tappa andan ! Hur fan kan du leva med dig själv  när du beter dig såhär ? Jag begriper verkligen inte ! Det är hemskt .. Hu ! 
Tjejer hit , tjejer dit .. Den där kicken . Fy fan . Det äcklar mig . Att jag på nåt vis inte räckte till ? Nejdu , nu får det vara nog . Det ska ske en radikal förändrig om jag ska ändra mig den här gången . Nu har du satt din sista potatis .

Om du nu älskar mig , som du säger att du gör , varför inte visa det då ?

Det är ditt liv , dina misstag , jag vet . Men du vet , lika väl som jag , att jag alltid har rätt i slutändan .

Jag kommer alltid älska dig , oavsett .

Nu går vi skilda vägar , min biljett är bokad . Jag flyr och gömmer mig , för nu försöker jag bryta det här för fjärde gången .
Hejdå .

Om man älskar någon , gör man inte allt för den då ?