Sex and the City

Tänker citera ett stycke ur boken "Sex and the City" av Candance Bushnell (boken bakom tv-serien), som förklarar en hel del mellan tjejer & killar.
Läs & lär.


"Du", sa hon. "Jag måste fråga dig en sak."
"Kör hårt", sa mr Big.
"Kommer du ihåg i början på sommaren? När vi hade varit tillsammans i två månader och du sa att du ville gå ut med andra kvinnor?"
"Jaha?" sa mr Big försiktigt.
"Sen umgicks du med den där modellen i en vecka. Och när jag sprang på dig blev du helt förskräckt och jag skrek åt dig och vi hade det där jättegrälet utanför Bowery Bar."
"Jag var rädd att du aldrig skulle prata med mig mer."
"Jag bara undrar", sa Carrie. "Vad hade du gjort om du varit jag?"
"Jag antar att jag aldrig mer skulle ha pratat med dig."
"Var det så du ville ha det?" frågade Carrie. "Ville du att jag skulle lämna dig?"
"Nej", sa mr Big. "Jag ville ha dig kvar. Jag var förvirrad."
"Men du skulle ja lämnat mig?"
"Jag ville inte att du skulle gå. Det var som ett... jag vet inte. Ett slags test", sa han.
"Ett test?"
"För att se om du verkligen tyckte om mig. Tillräckligt mycket för att stanna kvar hos mig."
"Men du sårade mig verkligen", sa Carrie. "Hur kunde du såra mig på det sättet? Jag kan aldrig glömma det - fattar du?"
"Jag vet, älskling. Jag är ledsen", sa han.

'Nuff said.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0